Arkiv

Tomba

Allt började igår när jag tog ut ett paket nudlar ur skåpet och upptäckte att i paketet satt en liten förskrämd musunge! Jag vet inte vem som blev räddast den eller jag????? Musen föll ur paketet rakt framför näsan på Billy som blev lika förvånad, så musen hann in under kylen och så va den borta. Idag fick jag syn på den utanför toadörren så jag jag kallade på Billy och nu fattade han vad han skulle göra. Han lyckas fånga den för att sedan spotta ut den och gissa vem som stack fram näsan och snodde bytet? Jo Betty! Kan ni gissa vad hon sedan gjorde, jo hon käkade upp den! Hon tuggade och tuggade och Billy den stackarn såg bara mer och mer förtvivlad ut när han insåg att bytet va borta. Hon är försigkommen den lilla damen!

Imåndags fick Tomba somna in och visst saknar jag honom men det känns ändå skönt att veta att han inte behöver kämpa längre. Vila i frid min vän!

Pebbles börjar faktiskt bli lite rund om magen så där bör väl finnas några stycken. Ser verkligen fram mot att dom tittar ut dom små liven. På söndag är de 6 veckor. Misstänker att dom sista tre veckorna kommer att snigla sig fram som dom alltid gör när man väntar på något.

Idag bestämde vi att det är dax för våran käre Tomba att få vandra vidare. Pratade med Freddy våran veterinär och han kommer hem på måndag kväll och tar hand om honom. Skönt för honom att få somna in här hemma där han känner sig trygg. Varför är de alltid så jobbigt att fatta detta beslut? Trots allt så känns de på sätt och vis skönt att veta att nu kommer han inte att behöva kämpa mer men GUD va jag kommer att sakna honom! Tomba har alltid varit en stor personlighet och en mycket värdig herre. Nu ska vi bara göra hans sista dagar så bra de bara går. De blir till att steka många pannkakor för de älskar han!

Är de någon mer än jag som tycker att dagarna bara springer iväg? Nu har april snart gått och de är fortfarande vår ute. Nu har de faktiskt kommit snö hemma men som tur är blir den inte liggande. Sommaren kommer väl va de lider.

I söndags började Pebbles knöla med sin kvällsmat, hon som annars slukar den i ett nafs. Hon stod vid sin skål och tuggade och tuggade. Man kunde riktigt se hur tuggorna växte i munnen och hur illa hon mådde men ve och fasa om Sabbath skulle få tillgång till den. Kanske kan detta vara ett tecken på att hon är dräktig? Vi håller tummarna för att de är så!

Numera får lilla Betty ha munkorg på sig när vi promenerar för härom dagen när de kom en katt blev hon så frustrerad att hon höll på att hugga Smokie i låret men när jag lyckades hindra henne vände hon sig mot Wilma istället och försökte ta henne i bogen. Jaktintresset finns vill jag lova!

Gamle Tomba fortsätter att äta bara burkmat och matrester till min stora förtvivlan! Måste han äta sån skräpmat som finns på burk? Den är ju ÄCKLIG!!!!! Nästa vecka ska vi prova att dra ner på cortisonen och se om han fortsätter att äta. Gör han inte de så finns bara en utväg. SUCK! Men han ska inte lida bara för att jag vill att han ska finnas kvar. Vi får väl se?